FAKTA ÄR FAKTA OCH ONLINE BUSINESS EMPIRE

Det var ett tag sedan jag skrev här eller var här inne och tänkte inte skriva några flera inlägg. Men. Det blir ett sista sedan låter jag den här bloggen vara (tills jag stänger den). Syftet från första början var när jag startade den 2012 att återberätta vad som faktiskt har hänt, bakom kulisserna under mina 15 år i fitness branschen. Så att det kom direkt från mig och inte från någon tredjehands person jag aldrig ens har pratat med. Jag stängde dörren till fitness branschen 2011 och den är fortfarande stängd. FÖR ALLTID. Då hade jag kört 1-3 fasta klasser i veckan 15 år i sträck (En termin hade jag dock inte fasta klasser bara vick). Satt ihop alla mina egna klasser och valde min egen musik. Det var DJ:s som spelade in och satte ihop musiken så att de blev jämna 8:or.

Under den här tiden har jag även jobbat som lärare mellan 1999 till 2023 i perioder sammanlagt i 11 år. Mellan 1999 till 2011 jobbade jag mest som idrottslärare och hade även SO. Även som stöd lärare bla i svenska. Sedan började jag åter jobba på skola 2016 och nu senast år 2023. Mest på lågstadiet som alltiallo där det behövdes hjälp i väldigt många skolor i Stockholms län (och det var inte frivilligt). 

Mitt mål med min universitetsutbildning var att bli utredare eller något åt det hållet. Anledningen att jag började jobba som lärare var för att det var en lärare som frågade mig om jag ville ta ett vikariat, så rullade det bara på. Jag gillar att lära ut och fått höra att jag är bra på det och jag gillar att jobba med människor. 

Jag har nu gått vidare med annat. Är idag international behörig yoga lärare och har en "Yoga Alliance Certification". Då har jag gått en utbildning på 200 timmar och tänkte fortsätta med nästa steg 300 timmar. Dvs det blir totalt 500 timmar. "Yoga Alliance Certification" betyder att jag kan instruera yoga nästan överallt på denna planet om jag vill. 

Idag har jag ganska bra koll på hela processen hur man skriver, lanserar och marknadsför en barnbok och vanliga böcker. Har lanserat 2 barnböcker på engelska använder dock pen name. Håller på bygger mitt internationalla online business imperium och måste får allt det administrativa på plats. Allt tar så mycket längre tid än man har tänkt. Det är mycket att tänka på, kvalitet, allt ska vara original, alla lagar i Sverige och internationellt. Hitta rätt människor osv. Jag har hittat rätt människor internationellt men kommer ha mitt bolag i Sverige så håller på letar efter rätt människor inom allt detta i Sverige. (efter allt skit, sabbotach, brott jag blivit utsatt för litar jag inte på folk här inte i Stockholm så det tar lite tid att hitta rätt personer). Alla timmar som jag lagt på detta börjar det äntligen ge resultat. Det här är inte mitt första försök. Är en stor fän av passiv inkomst dessutom. Mitt mål är vilket det har varit sedan länge nu "live the laptop lifestyle".💻🌎 Vilket betyder att jag kan vara, jobba vart jag vill men ha Stockholm som bas, ha en lägenhet här. Jag har inte gett upp med att ha en lägenhet i Norra Djurgården. Fastnade för området för det är nära till mycket natur och vatten men ändå nära in till city. Det är Östermalms stadsdel. Jag är en storstadsmänniska men vill gärna även ha nära till naturen. Förstahandskontraktet jag har nu var syftet från första början att byta den internt till Norra Djurgården. Nu bor jag på södra sidan utanför tullarna. Södernärförort.

Jag har studerat hur energi fungerar (metafysik eller det är faktiskt fysik), läste min första bok om det 2011 och tycker att jag ganska bra koll på det idag men man är aldrig fullärd. Det har tagit mig lång tid att faktisk säga att jag är empath. Dvs jag är en intuitiv och känslig person. Är jätte känslig för energier. Men. Är en komplex person för har även en tuff sida om situationen kräver det. Har sällan fel om andra människor så länge jag är objektiv, så har jag alltid varit. Allt det här försöker jag även få in min internationalla online business empire 💻🌎 som jag håller på bygger som sagt. Balansera 3D med 5D.

Men. Det är sista gången jag kommer nämna detta eller nu skriver. Mår faktiskt illa av allt detta och vill framåt inte blicka bakåt vad som hänt för 15-25 år sedan (Lever du/ni i "fantasyland" och tror att livet bara är hiphop ska du inte läsa detta jag nu kommer att skriva.) Jag har gått vidare för länge sedan. Men. Vill vara tydlig med detta eftersom jag är en förstahands källa så jag vet vad som egentligen har hänt. Mellan 1994-1999 läste jag på universitetet. Som jag nämnt tidigare har jag en Fil. Kand i beteendevetenskap från Stockholms universitet och men har totalt 300 universitets poäng. En Kandidat examen idag är 180 poäng. Även läst bla idrottsmedicin och anatomi på Umeå universitet m.m. En termin på USIU i San Diego i USA.

När jag började läsa på universitetet började jag även instruera aerobic klasser, 1995 hade jag min första klass. Innan jag började köra klasser kommer jag ihåg att jag ringde runt på olika gym bla i Järfälla och runt i Stockholm. En sak som jag tydligt kommer ihåg var de som då ägde gymmet i Barkarby/Veddesta i Järfälla. Det här nog år 1994 då jag ringde dit. Jag frågade han som svarade vilken utbildning man ska ha för att ha klasser hos dem. Han som svarar SKRIKER... då menar jag som en stucken gris skriker "MAN BEHÖVER INTE HA NÅGON UTBILDNING". På den tiden hade jag en ganska stor bekantskapskrets i Järfälla men det bodde mycket mindre folk där då. (Växte upp i Viksjö från att jag var 10 år och flyttade hemifrån när jag var ca 22 år). Hur som helst... några år senare blir dessa Barkarby/Veddesta ägare World Class ägare. World Class Jakobsberg fanns redan sedan några år men de får som sagt nya ägare. Dessa oseriösa blir då ägare (de är 3 personer) till World Class Jakobsberg, Barkarby och Hägersten.

Jag instruerade på World Class mellan 1995 till 2000 och längst tid i Alvik och Kista. På den tiden var det olika ägare och jag vikarier på de flesta gymmen men inte Jakobsberg, Barkarby eller Hägersten. Vi var många som håll oss borta från dessa ägarna och det finns många anledningar till det. Kommer ihåg då en kompis kompis berättade att hon hade tränat på World Class Jakobsberg dvs de oseriös nya ägarna. Hon hade frågat en enkel fråga till den ena ägaren (som är gift med en polska de blev ihop ca 2000 och gifte sig 2005 som har klasser på SATS sedan ca 2007 började jobba på World Class Jakobsberg ca 1998 med sin polska pojkvän som försvann) och han hade börjat utan förvarning bland många tränade skrika som en stucken gris IGEN! Det här är bara en av många berättelser jag fått höra. Kommer ihåg när jag hade en lägenhet i Bromma (mellan ca 1997-2004 och tack och lov fick jag ett tillfälligt förstahandskontrakt på Södermalm 2001-2004 min värd "lånade" min lägenhet. Jag släppte sedan min Bromma lägh. för var omringad av dessa oseriösa World Class ägarnas "anhängare") vid Bällstabron och handlade ofta på Sundbyberg sidan bla en kiosk och matbutik. Ägarna till kiosken och matbutiken och även andra främlingar av någon anledning berättade de alltid för mig vad dessa ägare från gymmet Barkarby/Veddesta hade gjort. 

En annan händelse (en av många som sagt) är när jag skulle åka till Viksjö från Bromma. Då tar jag tåget från Sundbyberg till Jakobsberg för att ta bussen därifrån till Viksjö. Jag står upp i tåget som är halvfullt. Det kommer fram en kvinna målmedvetet mot mig från andra sidan av tåget ser skräckslagen ut och säger "oskyldiga blir drabbade" sedan går hon tillbaka där hon kom ifrån. Folk på tåget bara fnissade. När detta hände instruerade jag fortfarande på World Class Kista det kan varit ca 1998-99. Jag hade mina aningar vad hon menade och vi/jag visste som sagt vad de gjorde mot folk. DE ÄR KRIMINELLA!! En annan händelse.... mitt emot min dåvarande lägenhet (Askängsbacken i Bromma) fanns det en Kinarestaurang där jag brukade handla mat för att ta med mig hem. Ägaren berättade liknande saker som kiosk, matbutiksägarna och främlingar. Tex de går in i byggnader, lägenheter, gym och snor värdelösa saker. De hotar, trakasserar och följer efter. Vi personalen på World Class i Kista blev också utsatta för en massa konstigt. När man skulle ha klass (På den tiden var de stora klumpiga stereon) hade de dvs någon av deras "anhängare" gått in salen eller gymmet och dragit ut alla sladdar på stereon. Då menar jag ALLA och inte bara en gång utan VARENDA GÅNG. Vi alla visste om det och det var bara gå dit tidigare och sätta tillbaka dem. Inte visa en min. TYP PSYKOPATVARNING!! 

En annan händelse när det gäller lägenheten i Bromma på Askängsbacken. Kommer ihåg min granne berättade att de skulle ha någon inbjudningsfest av något slag. All planering hade de lagt på köksbordet. "De" hade varit där inne och snott allt som varit på bordet. Mycket märkligt tanke på att de hade två lås på sin dörr. I min lägenhet gick de också ut och in i snodde värdelösa saker. Hade bytt lås två gånger men det hjälpte inte. På den tiden fanns det inte direkt lättillgängliga kameror man kunde sätta upp i lägenheten för att få konkret bevis. Men kommer ihåg en natt, intuitive som jag är låste jag mig själv inifrån lägenheten (dvs överlåset). Vilket jag aldrig annars gör. Mitt i natten så försöker någon av deras anhängare bryta sig in i min lägenhet genom att låsa upp med nycklar eller liknande. Hade jag inte låst in mig själv inifrån (överlåset) så hade de kommit in någon av deras "anhängare" in i min lägenhet mitt i natten. Jag ringer polisen de kommer men gör ingen anmälan. Utan får göra det själv. Det är många mer händelser men som man inte kan tro är sant för de är så absurda. Ni som idag väljer att göra ärenden åt dem SKÄMS! Vad får er att hjälpa dessa psykopater?! På den tiden var det unga killar som sprang ärenden åt dem. Nu är det antagligen en ny generation som gör samma sak och de har ingen aning om vad de har att göra med?!

Har sett hur de trakasserat ihjäl folk tills de viker sig under mina år i branschen. De följer efter folk och fått många med sig att göra så här? Vad är ni för ruttna personer som gör sånt? Får ni lite fickpengar eller ni är också bara kriminella (Stockholms beteende). Mig gav de sig på året 2015 av någon anledning, innan dess har de lämnat mig ifred. Förutom allt det som hände i Bromma lägenheten på Askängsbackan som jag sedan släpper. Man kan undra vems jobb det är att sätta dit dessa som jag kallar för "fitness maffian". De är en del av "fitness maffian". (jooo 2024 har det varit folk som har stalkat mig igen på södra sidan av Stockholm de har varit många varför vet jag inte nu har det dock upphört)

I dag kan jag undra varför dessa oseriösa gymägare åkte till kiosken och matbutiken och hotade dem i Sundbyberg? Vad hade de där att göra? Varför har de så här 20-25 år senare aldrig fått några konsekvenser? Varför finns de nu på en helt ny gym kedja? När World Class grundarna börsnoterade World Class 2007 sålde de av sina gym. Oj vad lugnt det blev i Stockholm efter det! Nu finns de på en ny gymkedja?!? Polska frun jobbar på SATS fortfarande. Innan polskan var hennes man som skriker som en stucken gris ihop med hon som var aerobicsansvarig på World Class Kista. Där jag hade mina klasser. Hon bara försvann och hade heller inget trevligt att säga om polskans man. Som sagt PSYKOPATVARNING! RED FLAG!

Jag gick faktiskt till polisen i Bromma ca 2000 för att göra en anmälan mot dessa oseriösa ägare. När jag skulle gå in på ett kontorsrum för att göra en anmälan satt där en ganska ung polisman. Jag hinner inte ens säga något förrän han säger "det kom in en man här och sa att han har öron i väggarna". Vad säger han tänker jag... blir skit arg och går ut. När jag går ut hör jag en kvinnlig polis som sitter vid receptionen säga. "Vad sa du till henne hon....?" Sedan fick jag som sagt tack och lov ett tillfälligt förstahandskontrakt på Södermalm på Närkesgatan ca 2001. Det händer åter igen något underligt som fick mig att undra vems sida står de på egentligen?! Det som hände 2001 glömmer jag aldrig. Det ändrade hela min syn på rättsväsendet trodde sånt här inte kunde hända i Sverige. Denna gång är det en polisman som envisas med att jag ska prata om norrlänningen?! Om hennes luckor? Då visste jag inte det jag vet idag och polismannen visste inte någonting om mig. Hon trodde jag var hon?! Hur är det möjligt?! Hur kan man ta SÅ FEL på en person?! Jag skulle prata om henne!? Idag skulle jag säga... fråga alla hennes snubbar, de kan nog berätta om hennes luckor?! Är du ett av hennes snubbar!? Skulle även sagt är det inte smartare om du frågar henne om henne så kan vi prata om mig istället? (jag är motsatsen till allt vad hon är). Så skulle jag anmält polisen. Så fick jag ett svammelbrev hemskickad till mig där det bara stod osammanhängande habla habla. Jag skulle åka till Norge några dagar senare och jobba på ett idrottshotell. Norge var min "få hämta andan" och jag blev väl behandlad. Vad gör denne polisman, han skulle göra en internationell efterlysning på mig?! Vilken tur att jag inte blev polis tänkte jag då och även nu. Vilka signaler får man typ? Är du högpresterande, gör rätt för dig, är välutbildad går emot kriminella då är du inte välkommen i SVERIGE?! Vi blänger på såna. Vilken tur att jag har ett till hemland, Finland. Ja juste DET VAR FEL PERSON!!! Under pandemin fick jag svar och bekräftat på vad jag trodde men ville inte tro att det var så. Det kunde inte vara så. Men intuitivt visste jag att det var så. Fick det bara bekräftat att jag hade rätt. När jag började tänka bakåt var någon som nämnde något...... om..... repressalier etc.... och jag sa bara neeej så kan det inte vara inte i SVERIGE. Men intuitivt visste jag redan då att svaret var JA där också!

Många i Stockholm har jagat mig som hon 180+ cm långa som kommer från en by i Norrland sedan MÅNGA ÅR??! Jag vet! Vad är det för fel på Stockholmare?! Det här är sååå TRÖTTSAMT! Hur resonerar de om 70% av Stockholm tror att jag är hon så blir jag hon?! SEKT VARNING! Jorden är egentligen platt typ! 🌎 Hon hade klasser på World Class Jakobsberg och Barkarby jobbade för dessa oseriösa ägare med dåvarande pojkvän Tony tror jag han hette. Hon hade STORA sillisar på den tiden och har nu tagit ut dem?! Lustiga är när jag utbildade mig till IT pedagog 2021/22 💻 i Sala, en av lärarna där bodde i samma lilla by som denna 180+ cm norrlänning kom ifrån. Han kunde intyga att jag är inte hon! Vi är varandras motsatser. Allt som hon är... är jag raka motsatsen. Dessutom är vi inte ett dugg lika utseendemässigt!?! Hon är Norrlänning och jag är Stockholmare. Hon är lång jag är 162 cm. Jag är väldigt utbildad ända upp på akademisk nivå (som jag gång på gång har nämnt) och även inom andra områden och hon är INTE utbildad. Testa prata finska för se hur det går?! Jag är ambitiös, gör det ordentligt eller låt bli. Jag är ALL IN. Hon är allt ska vara lagom. Jag har levt som jag lärt det kan man inte påstå att hon har gjort. Har sett henne röka i World Class sammanhang. Jobbar som PT och feströker?! Byt jobb typ! Jag har aldrig rökt. Inte ens en gång. Jag dricker sällan alkohol. På sin höjd vid speciella tillfällen till god mat. Jag är smart (jag är född så vad ska jag göra åt saken 😁) hon är motsatsen och om jag ska citera "dum dummare dum" något sånt, etc. 

By the way.... för mig är det helt ologiskt varför man väljer att betala för cancerstickor?! För det är vad det är. Dessutom luktar det illa, ger ett osäkert intryck, skadligt för din hälsa och detta betalar man för?! Plus att tillverkarna blir megarika på detta. 35-40 år sedan visste man inte bättre när många rökte. Idag går det inte att missa att de är cancerstickor, ändå väljer man att dra in cancer?! 

Nu när jag ändå återberättar.... vi är många som vet detta i min generation. Fitness branschen var en ganska vidrig miljö att jobba i antagligen för att det är sån hård konkurrens, i alla fall under mina år i branschen. Hade det som sagt det som en sidosyssla mellan 1995-2011 och hade 1-3 fasta klasser i veckan. (Jobbade som sagt bla som lärare från 1999 fram till 2011 periodvis och läst flertal år på universitetet osv.) Var petig med att bara jobba för seriösa gym. Alla var inte seriösa, dem kallar jag för "fitness maffian" för de hade maffialiknande metoder. Enligt svensk lag är det brottslighet det de gjorde men ingen sa något och man gör nog antagligen inte det idag heller. 

Återberättar även detta nu när jag ändå är igång... när jag gick SAFE utbildningen Oktober 1998 som idag ägs av SATS tror jag. (en av grundarna av S.A.F.E utsätter andra för grovförtal är narcissist, hittar på grova grejer om folk säger sedan "det är bara så man säger") Det var JAG som gick den utbildningen inte sillikontutten dvs norrlänningen. Utbildningen var ca 2 veckor. I efterhand kan jag säga att jag skulle ha hoppat av eller tom stämt dem. Men var envis och skulle avsluta utbildningen. Tog sedan licensen i efterhand på egen hand. (Påbörjar jag något så måste jag även avsluta det. Spelar ingen roll hur lång tid det tar). Efter 2 dagar in på utbildningen tänkte jag att det var det absolut oseriösaste utbildningen jag någonsin har gått. Jag hade ingen aning om vad de sysslade med....vissa av "lärarna" där trodde tydligen på riktigt att jag var norrlänningen med sillisarna som är ca 180 cm och jag är 162 cm!? Jag blev utsatt för grovt förtal. Tänk det absoluta grövsta du kan komma på ingen normalt funtad person gör så (och ja vet vem som satte igång detta som vi kan kalla denna för "naprapaten" som fått konsekvenser många många år senare, fd kollegor har sagt "naprapaten" gör så mot alla, mitt svar till detta är inte mot mig... "naprapaten" hade sagt "trodde det var samma person de heter likadant" som fick gå från World Class av samma anledning finns idag på något ställe på Odenplan) och en av lärarna drog av mig tröjan för att titta på Norrlänningens silikontuttar på mig (en lesbisk tjej nämner inga namn). Det är så här de beter sig mot folk så man får inte ta det personligt (har sett värre saker i den här branschen). Jag hade min sista klass 2011 och stängde igen dörren. För alltid. Raderar alla kontakter i hela branschen dvs rensade ut ca 3000 personer. Den dörren förblir stängd. Har inte satt min fot på ett vanligt gym sedan 2011 utan har jag gått till ett gym så har det varit andra typer av träningsanläggningar där jag "lånat" deras gym. 

Oki en till händelse.... om jag går tillbaka till ca 2000 angående SATS. Jag trivdes att instruera på World Class Kista, det var bra kollegor, en bra stämning och jag har många deltagare på mina klasser. Var klar på Stockholms universitet 1999 med en beteendevetenskaplig inriktning. Amerikanerna hade rekryterat mig, ville att jag skulle utbilda/leda deras tonåringar med cyklar och tält genom 3 stater i USA dvs "jobba" för YMCA. Det var övertalning från deras sida innan jag sa JA. Detta var sommaren 1999. Bodde i Bromma, hade en stor bekantskapskrets. Hade ett ordnat vanligt liv (och jag har såklart alltid varit intuitiv men inte riktigt vetat vad det innebar på den tiden som jag gör idag). En lärare kontaktade mig (som jag nämnt ovan) och frågade om jag ville ta lärarvikariat. När jag tänker tillbaka när det gäller jobb så har jag nästan alltid fått jobben jag sökt eller blivit kontaktad för något jobb. Mitt första jobb fick jag när jag var 13 år. Det var på ett kontor i Viksjö och jag skulle göra "lättare" administration. Som jag sedan har som extrajobb genom hela högstadiet.

Men. Om jag nu återgår till det inte så trevliga när det gäller Fitness branschen. Dvs det man inte ser. Jag slutar på World Class Kista 2000 får nog av dessa psykopater och co. Har kontaktat polisen, gjort några försök men efter uttalet "det kom in en man här och sa att han hade öron i väggarna". Insåg då att jag får klara mig själv. Får sedan som sagt ytterligare konstiga erfarenheter av polisen och undrar vems sida står de på egentligen?! Allt det här konstiga som pågick... jag visste inte riktigt vad som pågick? Hade bara mina aningar intuitivt.... men samtidigt NEJ det kan inte vara så. Men. Idag vet jag vad som pågick. 

Åker till Göteborg en termin och jobbar på skola och instruerar lite klasser för att få distans. Göteborg kommer att bli min "få hämta andan plats" genom åren. Köper ett kort på SATS i Göteborg och klipper helt med World Class. Var inne på att flytta helt till Göteborg på den tiden men jag hade mitt liv i min hemstad Stockholm. Så ville inte det. Göteborgare har alltid varit så mycket trevligare mot mig av någon anledning och haft bättre koll. Efter att ha jobbat i Göteborg en termin åker jag tillbaka hem Stockholm det här var ca 2001. Får ett tillfälligt förstahandskontrakt på Södermalm på Närkesgatan (de skulle renovera eller nåt och skulle låna min lägh.) tack och lov tanke på allt som hänt i den där Bromma lägenheten dvs alla hemfridsbrott etc. Omringad av psykopaten och CO dvs deras anhängare. Fortsätter och träna på SATS på Medborgarplatsen när jag ändå hade köpt ett kort och det var nära till Närkesgatan. Men. Blir utsatt för brott av personalen på SATS (det här är från mitt perspektiv, men fd kollegor till mig har även haft dåliga erfarenheter som slutade av protest som var fd anställda på SATS. Gymkedjan hade inte så bra rykte på den tiden. Även fd kollegor som varit anställda på S.A.F.E hade otrevliga händelser att berätta. S.A.F.E hade sitt kontor ovanför SATS på Medborgarplatsen på den tiden) nämligen grovtförtal av personalen vid receptionen. Vem trodde de att jag var jooo sillikontutten dvs norrlänningen?! Mycket märkligt?! Typ vi byter plats på två personer som är VARANDRAS MOTSATTER. Säger bara SEKTVARNING! Kommer ihåg att killen som stod vid receptionen blockar mitt kort och klipper av det mitt framför mig. Anledningen var.....det fanns ingen anledning jo juste jag var hon sillikontutten. Det var alltså JAG som tränade där, inte hon dvs norrlänningen men de trodde tydligen att jag var hon.

Oki... mer om S.A.E.E när jag skulle skriva S.A.F.E teorin först gången 2000/01 på deras kontor som sagt fanns ovanför SATS på Medborgarplatsen på den tiden. Jag satt i en "glasbur" och var väldigt lyhört, så man hör allt som sades på kontoret. Hör då en av grundarna prata massa strunt eller förtal enligt lagspråk. Han hittar på allt möjligt om andra bara för att, är 100% narcissist. Denna tror då att jag är norrlänningen (sillikontutten) som sitter där och ska skriva teorin. Höll på att ramla av stolen efter att ha lyssnat ett tag och fortsätter att lyssna minst 20 minuter (Bokar sedan om teorin). Ser då en kollega till honom som hysteriskt arktulera med armarna och säger till honom "det där är inte hon... hon är... du kan inte". Personalen springer runt som små grisar i kontoret, de visste tydligen att jag inte var norrlänningen (sillikontutten). Det är en viss skillnad på att vara hon och jag konsekvensmässigt. Mitt i allt detta kaos när jag sitter i den där "glasburen" tänker jag "vad är det som händer." Om någon hade sett detta utifrån måste det ha sett märkligt ut. Typ det sitter en person lugnt i en "glasbur" och ska skriva. Runt "glasburen" springer det 15-20 personer som små hysteriska grisar. En står precis utanför "glasburen" och hittar på saker (förtalar) så att personen (jag) hör allt. Mittemot denna förtalare står en kvinna som hysterisk artikulerar med armarna och säger "du kan inte säga...om henne blablabla...hon kommer att.... hon är inte den du tror hon är....hon hör allt." Förtalaren eller narcissisten säger "oj, då kanske jag inte ska stå här och prata" och säger också "hon hör inte vad jag säger". Det var en "glasbur" mitt i kontoret. Dvs väggarna var glas eller fönster eller vad man nu ska kalla det. Jag såg och hörde allt.

Så har du hört grov förtal om mig eller att jorden är platt kan ni nu säker lista ut vilka i alla fall två av källorna är (det finns flera och har haft koll på vilka de alla dessa år). Om halva Stockholm säger att jorden är platt 🌎 då är jorden platt?!?!

En sista händelse.... sommaren 2003 läste jag sommarkurser inom idrottsmedicin, klinisk medicin och en dans kurs på Umeå Universitet. Var nästa helt själv på UMEÅ Universitetscampus i ca 6 veckor.  Behövde verkligen det! Satt och pluggade där i ett nästan tomt universitetshus. Dock delade jag en stor lägenhet med två lite beskyddande trevliga killar. Ena pluggade till sjukskötare/sjuksköterska den andra till lärare tror jag det var. De visste att jag behövde "hämta andan lite". Körde lite klasser på ett gym centralt i UMEÅ men det var dock inte så mycket folk där på sommaren. Sökte mig dig för mitt liv var lite av en "cirkus" på den tiden mellan ca 1999 och 2011. Detta var inte mitt val ...och är inte så förtjust i uppmärksamheten (vissa gör vad som helst för denna typ av uppmärksamhet men jag gillar det inte). Bodde på Närkesgatan på Södermalm då och min värd lät mig bara åka och bara låta lägenheten stå. Jag behövde inte betala hyran under de 2-3 sommarmånaderna. Plus att jag hade bra grannar på Närkesgatan. Även de var lite extra beskyddande, så det inte sprang massa obehöriga där. I det tysta har det funnits personer ganska många ÄVEN i Stockholm som varit.... lite beskyddande. De kända nog till situationen. Dem glömmer jag aldrig.

Blir bara illamående av allt detta (pyskopaterna och co etc) och har gått vidare med mitt liv. Men kommer inte stanna heltid i Stockholm (det här är Stockholms beteende har inte sett det någon annanstans i Sverige.) Kommer bara ha Stockholm som bas för ser ingen framtid i Stockholm. Det är min hemstad, känner massa folk här osv men kan inte vara här heltid. För inget av detta kommer att upphöra. Det har pågått sedan 1998 och det har blivit normaliserat. Det var dock någorlunda lugnt under Allians åren och nu går det åt rätt håll igen sedan ny Regering. Innan pandemin hade jag ett HELVETE!! Men. Jag presterar ändå men jag är inte FRI!! Är bäst under pressperson men vad ska jag med ALLT till om jag inte är FRI!?!?

Nu kommer jag det här året har noll tolerans med negativ energi i min värld. Ha full fokus framåt dit jag är påväg. 😁🌍💻✈🚂🚢

P.S. Här är en uppgift vi gjorde när jag utbildade mig till IT pedagog 2021/22  en pod Trevlig lyssning! 😁

VILL LIKSOM FRAMÅT...

När jag startade bloggen från första början år 2012 efter att jag hade slutat i fitness branschen, FÖR ALLTID, var syftet att jag ville berätta hur det egentligen var. Vad som egentligen hade hänt!? Vem jag är, står för och framförallt att det kommer direkt från mig.

Som jag nämnt tidigare har jag under Allians åren levt ett ganska “normalt ” liv. Det blev ganska lugnt. Varför vet jag inte? Det var så jag upplevde det. Kunde röra mig fritt i Stockholm och göra normala saker osv. Men nu blir jag åter igen ofredad, kan inte röra mig fritt och utsatt för förtal. Året 2017 var fruktansvärt! Jag har blivit behandlad som skit! Hur kan man göra så mot någon? Jag förlåter inte något av det här. Men. Har bearbetat det och släppt det. För jag måste, så jag kommer vidare och når mitt mål. Om jag inte vore så “tränad” eller “drillad” i den här typen av miljö hade jag aldrig pallat det. Eller rättare sagt, det går bra ändå tack vare det jag går ut hel vad som än händer. Det handlar mer om att “vad är det här för liv, jag är inte fri”. Många i Stockholm skulle behöva byta plats med mig i en vecka för att få se hur länge ni pallar!? Fitness branschen i Stockholm är en extrem miljö, iallafall bakom kulisserna. Tror inte de som “bara” tränar ser det eller det är nog inte meningen att de ska göra det heller. Det som stör mig är att när jag stängde dörren helt 2011, efter jag körde min sista klass blev jag lämnad ifred. Varför började man härja igen 2014? Bor jag verkligen i Sverige eller tror dock att det är mest Stockholm?? Är tom inne på att skaffa mig dubbla medborgarskap, har ett till land att välja mellan nämligen Finland eller rättare sagt jag kommer att ansöka om det. För börjar bli lack på allt det här som pågår!

Stockholm är uppenbarligen för litet för mig och har nu länge siktat på att gå helt internationellt och på engelska. Vill liksom vidare. VILL FRAMÅT! Ja, jag har haft motgångar men har också ett starkt driv. Jag vet vad jag vill. Jag ger mig inte förrän jag har nått målet eller MÅLEN! Jag vill kunna leva “The Laptop Lifestyle” vilket innebär att jag inte är “plastbunden” och löser även mitt problem! Får FRIHETEN jag vill ha! 

Hade nog redan nått mitt mål om inte datorn hade blivit hackad 2017 och så fick jag sparken 2016 som kom från ingenstans (därför började jag jobba i skola igen). Hade haft det jobbet 7-8 år kunde komma och gå hur jag ville, det var flexibelt, jobbade hemifrån och det täckte mina räkningar. Mitt entreprenör liv började 2014. Vilket är såå min grej. Därför passade det jobbet bra tills “entreprenörandet” tog fart. Så har jag framgångsrika internationella mentors som hjälper mig generöst. De sitter lite här och var på denna planet. De är self-made millioneirs. Vet inte om jag borde skriva “self-made millioneirs” tanke på Jante och hela den grejen. Men jag och Jante har aldrig matchat. Varför kan man inte unna dem som jobbar hårt, som lyckats bygga upp någonting från noll! Dessutom är bra, snälla, generösa personer som vill göra och gör skillnad i världen till det bättre. Enligt mitt tycke är det personer som man ska lära sig ifrån och jag är tacksam att jag får göra det ( jag är visserligen väldigt selektiv vem jag väljer att lyssna på, det räcker inte bara att man är framgångsrik utan måste även vara dokumenterat bra personer och litar på mitt eget omdöme det brukar stämma).

P.S. Nu kan man läsa en juridisk grundkurs helt webbaserad på Uppsala universitet. Behöver alltså inte alls gå på föreläsningar eller sätta min fot där. I LOVE internet. Måste söka. 😉

“People inspire you or they drain you pick them wisely”

….and just keep moving forward…

NYTT ÅR NYA MÖJLIGHETER

Sedan lång tid tillbaka har jag aldrig några nyårslöften. Utan har några stora mål, dvs långsiktiga mål och sedan sätter jag upp delmål över året. Det långsiktiga målen funderar jag kring vart vill jag vara om 1 år, 2 år och 3 år. Brukar dock reflektera över föregående året om vad ska jag ta med mig in i nästa år och vad jag kommer att lämna bakom mig. Ta lärdom. Är någorlunda nöjd med 2018. Det går åter åt rätt håll medan 2017 var det bara kaos. USCH! Inget kul år… allt det där lämnar jag nu bakom mig helt och i´m just moving on…

Mår bra av att ha mål. Klarar inte av att bara “lalla runt”. Utan vill ha mål, struktur, och resultat. Vill helst ha resultat igår. 🙂 Mitt tålamod är inte det bästa. Men har jobbat lite på det och har blivit bättre. Det lustiga att är att jag har enormt tålamod när det gäller andra tex barn eller gamlingar. Men när det gäller mig själv vill jag att det ska gå fort. Är man komplicerad eller vad? 😉

Mina mål brukar inte vara hur jag ska träna eller ska äta bättre. Det är redan min livsstil och har kunskaper i. När jag går igenom något tufft tex år 2017 är jag ännu mera angelägen att sköta träning, kost, meditation och sömn. Då orkar jag mer.

Som jag nämnt tidigare älskar jag nystarter. Det är aldrig försent att börja igen. Nytt år och nya möjligheter.

2019 Bring It On!

JUL OCH NYÅR

Så var det snart Jul igen lite över 5 veckor kvar! Det här året har verkligen tillhör dem som tycker om Julafton. Som barn samlades ofta delar av min stora släkt och firade jul. Mest på mammas sida. Har många bra minnen från just Julafton. Men det är inte så att jag går och längtar efter julen flera månader innan. Utan försöker leva i nuet. Det går bättre och bättre. Det är okej att fira Jul 2-3 veckor sedan får det räcka. 🙂

Nyårsafton har aldrig varit så viktigt! Men ett resa som jag vill göra, då jag aldrig varit där, är att åka till Paris på nyårsafton! Då med en kärlek såklart! Det jag dock gillar med nyår är att det är en nystart och jag ÄLSKAR nystarter. Jag associerar Måndagar, nya veckor och nyår med nystart! Det är aldrig försent att börja om från början!

Julen ska vara till för, tycker jag och tror många håller med mig, att umgås och äta god mat. Bara chilla. Men. Så finns det barn där ute i samhället som inte alls ser framemot julen pga de omständigheter de lever i.

Några mål jag har haft sedan längre har gått framåt detta år. Men har inte nått riktigt fram än det har varit lite hinder på vägen. Ge upp har aldrig varit min grej så kommer fortsätta tills jag lyckas!

IDROTTSFAMILJ OCH STOR SLÄKT

Jag kommer från en idrottsfamilj. Att träna och tävla har varit helt naturligt del i min uppväxt. Att åka på någon tävling som friidrott, löptävling eller till en basketmatch på helgerna tillhörde normaliteten. Jag har dock inte tävlat lika mycket som min lillebror och min styvpappa. Själv har jag tävlat i friidrott som sprinter och sprungit korta lopp i mina yngre år. Har även tävlat i Judo vann bla ett klubbmästerskap, har spelat fotbollsmatcher. Idrotter jag har sysslat med är som sagt friidrott, fotboll, kampsport, konståkning, lite skidåkning, gillar även mountainbiking, har tagit danslektioner ca 6 år, därefter började jag träna aerobic och efter några år började jag instruera. Nu är det yoga som gäller, plus att jag än idag tränar kondition och styrka.

Min lillebror precis som jag har provat på olika idrotter tills han hittade sin grej. Är fd elitbasketspelare och nästan 2 meter lång. Har även sedan fortsätt att spela i division 1 eller 2 under sin universitetstid. Han har varit bra på vilken idrott han än företagit sig och samlat på sig en mängd medaljer. Även han är en s.k entreprenör. Är gift med en vacker, smart tjej och varit ihop i många år som är advokat. Hans barndomsvän som han har spelat basket med sedan barnsben är polis. Så honom behöver jag inte oroa mig för. 😉 Lillsyrran även hon är akademiker, har sadlat om, tog nyligen en lärarexamen och hon har sysslat med kampsport flertal år. Varit ihop med sin man i över 20 år och han är entreprenör, driver familjeföretag. Även han är akademiker. Min styvpappa har avverkat många många maratonlopp och skidlopp (alltså långfärd). Med ganska bra tider. Mamma är även hon aktivt tränande. Hon har sysslat med friidrott i sin ungdom.

Den kända hockyspelaren Peltonen i Finland är jag tydligen släkt med på mammas sida? En fd förbundskapten för svenska brottarlandslaget och fd brottartränares pappa var gift med min mormors syster. Alltså min gammelmoster. Jag lekte mycket med en av hans halvbröder som barn då vi var jämngamla. Som barn hälsade vi ofta på släkt i detta område dvs en liten stad i Sverige och hans pappa hade en möbelaffär som vi även besökte. Ett område där många släktingar på mammas sida har bott. Där även min mormor bodde sin sista tid i livet. Fd förbundskaptenen har en son som nu spelar elit hockey i något lag i Sverige?!

Jag en stor släkt både på mammas och pappas sida. Så har jag även en bonussläkt på min styvpappas sida. Det är dem jag har växt upp med och umgåtts med mest på somrarna osv (från 10 år ålder och framåt). På mammas sida har den röda tråden alltid varit mycket kärlek, omtanke och humor. Det är vad jag kommer ihåg när vi hälsade på mammas släkt som barn.

Min biologiska pappas efternamn är ovanligt i Finland (Han dog i leukemi när jag var 8 år). Det är bara min pappas släkt som heter så. Tror jag? Brukar då reagera när någon bär det namnet för det kan vara en avlägsen släkting till mig (eller nära). Tyvärr känner jag inte min pappas släkt så bra, då jag var så liten när jag träffade flertal av dem. Farmor och farfar drev en bondgård på den tiden. De hade alla möjliga djur. Så har jag fått berättat för mig att på min biologiska pappas sida är även där träna och tävla en naturlig företeelse. Så har jag ofta fått höra att de är så smarta och envisa på min pappas sida. Undra vart jag fått de generna ifrån? Skoja bara! 😉 Nej… men jag är envis och har fått höra det hela mitt liv och att jag är smart. De är uttalande från dem som känner mig eller har lärt känna mig. Som faktiskt har pratat med mig! 😉

EN GÅNG GETTO ALLTID GETTO?

Ibland undrar jag hur det hade gått för mig om vi inte flyttat därifrån, när jag var 10 år? Från Storvreten i Botkyrka. En sak vet jag iallafall, jag glömmer aldrig var jag kommer ifrån. En gång gettotjej alltid gettotjej!? Det har varit min drivkraft, mer kanske i mina yngre år och det håller mina fötter kvar på jorden. Vilka svåra situationer jag än hamnat i senare i livet, vet jag att jag klarar mig alltid. När det väl kommer till kritan. För jag har redan vunnit mot alla odds en gång.

Det var två helt olika världar. Från längre arbetarklass Botkyrka/Storvreten till Viksjö norr om stan (i Järfälla) övremedelklass. Men tror det har jämnat ut sig mer i Viksjö. De har byggt en del hyresrätter där. På den tiden när jag bodde där var det “där snobbarna bor”. Så sa folk när man gick på gymnasiet de som inte bodde där. I Botkyrka, det var väldigt oroligt kommer jag ihåg. Var omringad av människor med sociala och ekonomiska problem. Det var en hel del kriminalitet. Tror den biten inte har ändrat sig. Vi bodde på första våningen kommer ihåg att en man blev mördad som bodde på fjärde våningen. Det hände även andra liknande saker. När jag sedan fick nya kompisar i Viksjö sa jag aldrig direkt något om min bakgrund. Bara att pappa hade dött i elakartad leukemi efter 3 års sjukdom. Inget mer.

De som gick i min klass i Botkyrka, fått höra att det har gått ganska illa för flera av dem. Alkoholism, knark, kriminalitet och socialen m.m. Kommer också ihåg att jag tänkte som 10-åring, att man pratade lite olika. Det var mer ee i uttalat på södra sidan och mer ää på norra sidan.

Hur hade det gått för mig? Hade jag klarat mig? Vet inte? Jag hade min idrott redan då. Tränade då friidrott. Hade jag fortsätt med det, ja kanske. Så var jag ledartyp redan i sandlådan och var en pojkflicka. Lekte mest med killar och jag bestämde. Som flertal sedan har påpekat att “du skulle alltid bestämma”. Hade enorma kunskapsluckor. Jag lärde mig inte läsa och skriva ordentligt förrän i årskurs fyra. När vi flyttade till Viksjö. En bra lärare fångade upp mig sedan i årskurs 4, Salme hette hon. Flera i min släkt var inne på att skicka mig till Finland och gå i skola där i ett år. De är lite mer strikt där. Men jag visste någonstans att jag var inte osmart utan hade svåra koncentrationssvårigheter. Men var det konstigt egentligen? Det var det inte kan jag säga nu som vuxen och universitetsutbildad inom beteendevetenskap. Jag förstod ofta sånt andra inte förstod. Blev nästan irriterad och tänkte: “men har du/de inte räknat ut det än”. Det förstod jag för länge sedan.

Det tydligt minne som jag kan bjuda på var när jag gick på fritidshem (ej fritidsgård) som man gick till efter skolan. Trivdes där vill jag minnas. Det var snälla fröknar och så fanns det två Sussie. Har haft många smeknamn i mina dagar,”kärt barn har många namn” som man brukar säga. 😉 Sussie har varit ett av dem. Iallafall, mig kallade de för snäll Sussie och den andra Sussie var inte den snälla. Men ett minne jag minns mycket väl var när pappa skulle ta mig till lekis av någon anledning. Det var närmare hem tror jag. Men där ville jag inte gå. Kan inte ha varit mer än 6-7 år. Så när vi kommit dit och efter att pappa hade gått, gick jag omkring och nöp riktigt hårt på allt och alla. Drog undan stolen när någon skulle sätta sig. Så många gick omkring böla och hade sig. Fröknarna undrade vad det var som pågick?! Vadå? Hade jag bara sagt typ. Pappa fick komma hämta mig igen och behövde inte gå dit mer. Jag trivdes på fritids och vill gå där! 🙂 Som låg något längre bort dock. Det här var ett lite kul minnen från den tiden men annars är det mest smärtsamma minnen. Medan från Viksjö är det i stort sett bara bra minnen! Jag har haft det bra!

Apropå skola… jag har jobbat som lärarvikarie sedan hösten 2016 till och från på olika skolor. Även assisterat. Tanken var att jobba med det tills jag får igång "entreprenörandet". Har nu hunnit starta ett företag, fått startkapital och lägga ner det (long story). Hur som helst…en av skolorna jag hamnade på 2017 var på min gamla skola, där jag gick på lågstadiet i Storvreten i Botkyrka. När jag kom underfund med detta tänkte jag “Varför vill man mig så här illa”? Skolan jag hade gått på hade dock brunnit ner och de hade byggt en ny. Men det var blandade känslor att vistas i det området eller rättare sagt det var jättejobbigt! Har inte varit därute på väldigt många år. Efter att ha vickat där i 3 dagar… säger bara.. jag så tacksam att vi flyttade därifrån till Viksjö i Järfälla.

JOBBAT SEDAN JAG VAR 13 ÅR

Mitt första jobb hade jag som 13-åring. Det var på ett litet källar kontor på Vältvägen i Viksjö (Järfälla). Fick svara i telefon och sortera papper. Jag fick det jobbet genom en två år äldre kompis som rekommenderade mig.

Därefter har jag alltid haft ett extra jobb både genom högstadiet, gymnasiet sedan även genom universitetstiden. På helger, kvällar och somrarna. Allt från kontorsjobb, säljare, lokalvård och inom vården. Tex långvården på Jakobsbergs sjukhus, äldreomsorgen i Barkarby servicehus och vi var några som en sommar skrubbade/städade en grundskola i Skällby! 🙂 Då gick jag på högstadiet. Under universitetstiden (90-talet) som jag nämnt tidigare började jag instruera gruppträning. Det blev även säljarjobb deltid, mässvärdinna 1 år på olika event på Älvsjö mässan m.m. Jobbade så mycket som jag fick jobba på den tiden. Det fanns en gräns för att inte förlora studiemedlet. Vet inte om den gränsen har höjds idag? Ja… så har jag jobbat i en ICA butik ca två år efter gymnasiet på Söderhöjden i Jakobsberg.

Jag var klar med universitetsstudierna Juni 1999 så åkte jag till USA den sommaren och utbildade/ledde 12 amerikanska tonåringar via YMCA i MA. När jag kom tillbaka började jag sedan att jobba som lärare. Vilket inte alls var planerat. Fortsatte att instruera gruppträning vilket var planerat. Men hade min C-uppsats kvar som jag sedan lade fram 2003 när jag började studera igen. Under denna tid bodde jag på Närkesgatan på Södermalm (min andra lägenhet då min dåvarande värd “lånade” min riktiga lägenhet i Bromma på Askängsbacken). Jobbade även en kort period extra helg, nätter som personlig assistent i närheten. Då det var ganska bra OB de tiderna. Vid sidan av lärarjobb och instruerande. Vaktade en person som behövde dygnetrunt tillsyn. Som var halvt förlamad och fick ofta kraftiga epilepsianfall (fd framgångsrik person). Nätterna jobbade jag själv men på dag helgtid var vi två. (hade hell år mellan 2000-06 fick stånga mig blodig, de skyldiga finns i fitness branschen Stockholm. De utsätta mig för hemskheter, försökte förminska mig och hittade på saker om mig. Nu har de satt igång igen fast jag slutade i branschen 2011. I min värld har det vart relativt lugnt mellan 2007-14. Vad det beror på vet jag inte? Hur som helst jag körde på som “vanligt” och är så tacksam mot alla de vänliga sunda personerna som backat upp på mig i det tysta).

När jag tänker efter så har jag alltid fått alla jobb jag har sökt (iallafall 95 % av jobben) på egna meriter. Som tonåring kommer jag ihåg att jag tänkte “gör ditt bästa vad du än gör och få en bra referens”. Tror det var referenserna jag samlade på mig som gjorde att jag kunde konkurrera ut mina konkurrenter! Vill även minnas att jag tänkte “det där vill jag lära mig och det där vill jag testa”. Nyfiken i en strut och behov att lära mig nytt hela tiden. Det gäller än idag.

Du som tonåring som inte kommit in i arbetslivet än. Ta de där “mindre attraktiva” jobben, gör ett bra jobb så du får en bra referens! Förutsatt att det är en seriös arbetsgivare. När du pluggar försökt få ett extra jobb, på så sätt få in foten redan då. På loven eller kanske sista året. Det finns inga genvägar, utan det är hårt arbete som gäller och ha göra med “rätt” människor. Det viktigaste.. jämför dig inte med andra utan försök komma fram till vad du är bra på. Alla är bra på något. Jag har personligen aldrig jämfört mig med andra utan tävlat mot mig själv. Älskar att ha mål och nå dem.

Work hard but play harder!!

FÖRHÅLLANDE OCH DEJTA

Jag är en sådan där "seriemonogamtjej" om det nu finns något som heter så!? Det jag vill ha sagt är att jag är ingen "dejtatjej", utan “spanar” in en tid för att se om det är något att “Ha”. Dvs om denna är monogam tillbaka och pålitlig m.m. Sedan inleder jag ett förhållande och håller mig till den killen (Plus min typ är en som är jämngammal eller “lite” yngre, sportig, akademiker, är smart, snäll, är positiv, har integritet, har humor och har personlighet som jag i slutändan faller för. Alltså personligheten! Har absolut inte lätt för att bli kär, det ta sin lilla tid. Dessutom måste denna man tycka att det är attraktivt med en stark, självständig tjej med järnvilja som kör sitt eget race).

Att gå på en dejt med någon jag inte vet någonting om, finns inte på kartan speciellt inte efter hell åren 2000-06. Dessa hell år, det gick inte inleda något förhållande. Personer i fitness branschen som jag har nämnt tidigare, det de försökte utsätta mig för var på en samvetslös “vi ska kocka din kanin hemskhetsnivå”! Det blev lite svårt att inleda något då! Skulle kunna skriva en bok om det och det skulle säkert bli över 300 sidor. Jag kunde inte utsätta någon annan för det de utsatt mig för. Det kallas för samvete.

Har väl blivit ganska “uppvaktad” i mina yngre år med rosor, presenter och smycken men sånt har aldrig varit viktigt för mig! Det jag har prioriterat är lojalitet, trohet och att man finns där för varandra. Gör än idag. Det gäller i överlag när det gäller materiella ting, det kan jag väl köpa själv resonerar jag! Men. Om jag skulle få för mig att gifta mig eller förlova mig en dag då kanske man kan kosta på sig. För tanken är väl att man ska bära ringen eller ringarna i all evighet. 😉 Gifter jag mig blir det bara EN GÅNG. That´s it! Men det har aldrig heller varit viktigt för mig, att gifta mig alltså. Men vem vet om rätt man dyker upp kanske jag ändrar mig? (har dock blivit friad till men det har inte varit rätt)

Kommer ihåg när jag fyllde jämt och en expojkvän hade köpt mat och ställde sig och lagade mat åt mig. Från grunden. Medan jag satt och tittade på. 🙂 Istället för att bjuda mig på en restaurang. Blev bara ännu mer kär efter en sådan gest! Det var väldigt gott också! Men. Det är mer nostalgi från mina yngre år. Var sak har sin tid.

Jag har verkligen haft några riktigt bra pojkvänner, där sitter min ribba. De har behandlat mig väl, varit lojala, trogna och allt det där. De är idag gifta och är lojala mot sina bra vackra fruar. Det har varit jag som varit den rastlösa, det har varit jag som velat gå vidare. Men har gjort en inre resa, gjorde det under min universitetstid på 90-talet och har hittat mitt lugn. Meditation gör även underverk. Dock är jag fortfarande en kontrollfreak. Men jobbar på det. 😉

P.S. Jag älskar mat, har alltid gjort, speciellt god mat vilket jag var rätt bortskämd med ifrån min uppväxt. Då min kära mamma är kock.

Så apropå rosor….. dock diggar jag att ha gröna växter och blommor att ha hemma. Det ska vara mycket sånt. Det ingår liksom i inredningen vilket jag tycker är skoj, att inreda alltså. Har hunnit inreda några lägenheter i mitt liv.

FINLAND

“Du får plocka fram SISU:n i dig” har jag fått höra några gånger för mycket mycket länge sedan. Jag har trots allt finsk-karelensk påbrå. Men när jag bott utomlands och jobbat tex i USA, England, Spanien, Island, Norge eller pluggat i USA har det blivit väldigt påtagligt hur svensk jag är. Jag har alltid känt mig svensk. Hela min barndom har jag varit i Finland på somrarna och jag har inte tyckt att det varit så stor skillnad. Svensk eller finsk. Det skulle vara finska språket och finsk-julmat tex finskalådor. Det kanske beror på var i Finland man är? Vet inte. Tex i Vasa trakterna där pratar de mest svenska men med sin egen dialekt. Finlandssvenskar kallar de sig för. Finland är tvåspråkigt och det obligatoriskt att läsa svenska i skolan, de kallar det för “pakko ruotsia”. Det där hänger väl kvar från att Sverige och Finland var ett land innan 1800-talet? Så man klarar sig på för det mesta på svenska i alla fall i de större städerna men när jag är i Finland vill jag prata finska för att öva språket. Men många kanske är nog bättre på engelska än svenska?!

Har saknat Finland ett tag nu, skulle absolut kunna ha ett boende där någonstans i Finland. Målet är att göra allt online så får jag den friheten jag vill ha, då kan jag åka hur jag vill och när jag vill tex hälsa på släkt i Finland.

Vad skulle vara skillnaden… oki en sak är att svenskar kanske är mer finkänsliga (generellt) man är “rädd” för att såra. Så man går på tå istället för att bara säga det rakt ut som det är. “Viskar” bakom ryggen istället. Där kanske finländare är mer raka. Är mer raka puckar och då är jag mer finsk än svensk. Jag har alltid varit mer för raka puckar. Typ säg vad du vill och sluta håll på. 🙂 Jag säger som det är.

Så vad betyder egentligen ordet SISU? SISU är ett ord på finska som betyder segervilja, kampvilja, stryka, envis uthållighet, ilska, ATT ALDRIG GER UP, ” Jä-lar anamma.” SISU sägs ibland vara typiskt för det finska folklynnet. Ordet SISU fick internationell spridning under finska vinterkriget där Finland kämpade mot Sovjetunionen (enligt bla Wikipedia). Min farfar var med i det kriget och han miste sitt ena halva ben.

En sak hade de helt rätt om mig att jag aldrig ger upp, ALDRIG!! Så jag kanske trots allt har SISU gener i mig. 🙂 Jag är en fighter, är en envis tjurskalle och ger mig aldrig! Jag GER ALDRIG UP! Backar bara lite ibland för att återladda sedan PÅ IGEN!

Farmor och farfar drev en stor bondgård en bit ifrån Vasa trakterna i Finland när jag var liten. De hade alla möjliga djur kommer jag ihåg. En av mina farbröder drev också bondgård. Hade då bla kor. Tror jag? Farmor och farfar kommer ursprungligen från Karelen. Även min gammelmormor och gammelmorfar kom från Karelen (gammelmorfar hade dock ryskt påbrå). De hade också bondgård och de hamnade också i Vasa området.

Om man nu inte känner till Karelen, lite kortfattat så skulle man kunna säga att de blev flyktingar, ca 400.000 Karelare fick fly sina hem utan chans att få återvända när Ryssarna tog den delen av Finland. Karelarna blev utspridda runtom i hela Finland. Tror det var 1947? För finska vinterkriget var mellan 1939-1940 och sedan fortsättningskriget 1941-1944. De hade tom ett eget språk, nämligen Karelska. Ja så under den här tiden reste ca 72.000 finländska barn till Sverige s.k. krigsbarn. Som svenska familjer tog hand om och ca 15.000 blev kvar som adopterades av sina svenska fosterföräldrar. Blev alldeles JÄTTE VARM i hjärtat när jag läste om krigsbarnen.

Hmmm….. så Karelska piroger med äggsmör som pålägg var något jag åt ofta som barn. Mormors Karelska piroger, GOTT GOTT! Det har lagats i några generationer i min släkt. Något som även jag borde lära mig att göra. Det är ursprungligen en nord och gränskarelsk delikatess som spreds över resten av Finland i och med evakueringen av Karelena.

Apropå Finland så har jag läst finska på Stockholms universitet för att inte glömma bort språket. Förutom kreativt skrivande 10 p (med en grupp finska skribenter vilket var en utmaning, hur klarade jag kursen?) även A kursen halva B kursen. Men tentade av vissa delar då jag inte orkade sitta och häcka på föreläsningarna. Det var ordförråd och den muntliga delen. Det ingick också att läsa finsk historia vilket var mycket intressant.

A winner works hard to achieve success. A loser works hard to find a shortcut!

JOBBADE SOM LEDARE I USA

Jag har jobbat eller bott i flera länder tex England, Spanien, Norge, Island men det roligaste jobbet utomlands har ändå varit när jag jobbade i USA. Har bott 1 år i Finland när jag var bebis då min pappa gjorde lumpen i Finland  men som sedan dog i leukemi när jag var 8 år. Så har jag vistas i Finland nästan varje sommar då släktingar har träffas på olika släktgårdar eller hus eller vad man ska kalla det för?!

I USA jobbade jag sommaren 1999 som CO-leader för YMCA. Det var ett TLS program, vilket betyder “Teen ledarship and service”. Jag och en manlig kollega från Afrika/Halvbritt/irländsk ledde och utbildade 12 amerikanska tonåringar, en var från Spanien. De var begåvade, A-studenter, smarta och ledartyper. De var handplockade. I en månads tid cyklade vi med packning igenom tre stater, nämligen Massachusetts, Vermont och New York. Vi stannade på olika camping platser och flertal var YMCA camps. Där uppgifter skulle utföras av tonåringarna. Det var hårt arbete dygnet runt hela månaden men det var även kul! Jobbade även som support staff på deras infirmary, de första sex veckorna på Becket YMCA outdoor center i Massachusetts. Då jag var där i totalt ca tre månader. Det jag gjorde var bla att hjälpa till att ta hand om de skadade och delade ut medicin till barnen (de som skulle ha det) vid varje lunch och middag där de (vi) åt. Alltså jag assisterade sjuksköterskan.

Jo… och innan jag åkte till Becket i MA hade vi två dagars introdution på Columbia university i NYC där vi som kom från Sverige samlades, innan vi alla skulle åka vidare till olika YMCA camps i USA. Jag stannade även i New York city slutet av Augusti i några dagar innan jag skulle åka hem vidare till Sverige. Fick billigt boende genom YMCA. Gick lite på aerobics klasser och så.

Men iallafall först var det lite övertalan från deras sida innan jag sa ja. Min spontana reaktion var först “jag kan inget om cyklar och cykling”. Men det behövdes inte, det kunde de utbilda mig i. Utan de ville ha en person med min bakgrund. Jag skulle vara deras föredöme och leda dem. De ville ha en som kunde ta rätt beslut i olika situationer. Sedan fick jag göra minst tre intervjuer i Sverige. De ringde även ifrån USA och frågade mig om allt möjligt. Hur jag skulle göra i den situationen och den händelsen m.m. Blev grillad mer eller mindre.

Vi fick även en 9 dagars tuff utbildning i USA innan vi skulle göra trippen. De bröt ner oss och sedan byggde de upp oss. De körde verkligen hårt med oss! Vi skulle veta hur tonåringarna kunde känna sig. Vi fick även ett gäng med regler vill skulle följa. Den här upplevelsen och erfarenheten skulle jag inte vilja byta ut med något! Plus att de betalade allt.

Fick sedan höra att tonåringarna hade känts sig trygga hela tiden. Min chef sa även till mig efteråt att “They love you Susanne”. Ja…… och tonåringarna kallade mig för Sutzie och Sue. 🙂

P:S. Fotot är tagen i staten MA , Tror jag. Jag till höger och så tonåringarna.

VI BESÖKTE MAGIC MOUNTAIN I LOS ANGELES

I mina yngre år reste jag och några till runt i USA som jag nämnt tidigare när jag studerade där. Vi besökte bla Magic Mountain i Los Angeles. Jag bara älskar att åka allt vad berg och dalbana heter tex som frittfall. Men det de hade i Magic Mountain var betydligt vassare än det som finns i Sverige. Speciellt en som heter Viper. Vi fick stå i kö minst en timme för att åka. Alla åk var minst en timmes kö men det var de värt!

Mitt första längre förhållande mellan 15-17 år (ca 2år). Hjälp vad ung man var? Det var två gemensamma killkompisar som “hjälpte” para ihop oss, kommer jag ihåg. Vi hade alla gått i Viksjö skolan. Men iallafall han och hans storebror jobbade på Gröna lund på somrarna. Tjejerna flockades där de stod minns jag, båda långa, mörka snygga atletiska killar så. Men expojkvännen var helt lojal mot mig! ( idag gift sedan väldigt många år) Jag fick åka hur mycket jag ville gratis, vilket var uppskattat. Då jag har alltid älskat allt vad berg och dalbana, action och nya utmaningar heter! Men idag gäller en mer lugnare inriktning som tex yoga och meditation. Gör det mesta med betydligt lugnare tempo. Försöker undvika stress och meditation är ett bra redskap till att minska det.

Kommer att och tänka på hur bra jag haft det! Många bra minnen, upplevelser från tonåren fram till år ca 2000. Mellan 2000-2006 var det bara ren överlevnad. Vilken tur att jag är tjockhudad och rutinerad efter att haft ena foten i fitness branschen i 15 år (där källorna finns). 

STUDERADE PÅ UNIVERSITETET USIU I USA

Som 21-åring studerade jag på United States International University i San Diego. Det var år 1992 och det var första gången jag var i USA. Men universitetet heter inte längre USIU utan Alliant international university då de slogs samman.

Jag och andra studenter eller vänner passade på att resa under helgerna och ledigheten. Bla till de vanligaste kända städerna som Los Angeles, San Francisco där då bla till Alcatraz, Palm springs och Las vegas mfl. Vi besökte även Cran Canyon och hade vägarna till Mexico några gånger. Sedan blev det några dagars visit till New york innan resan till Sverige.

Staterna vi reste till och igenom var Utah, Nevada, Idaho, Colorado och Arizona. Så runt i Californien bla till Big bear och Catalina Island.

P.S. Fotot är taget precis innan entren till campus.