HEM

Visar inlägg med etikett Perspektiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Perspektiv. Visa alla inlägg

onsdag 9 oktober 2019

MINA TOPP 5 BÖCKER

Topp 5 böcker


En bok kan förändra ens liv, eller perspektiv eller i alla fall inriktning. Jag har några såna böcker som jag fått en “AHA moment” av. Så har jag fått böcker hemskickad GRATIS från andra sidan jorden av framgångsrika, (bra personer) deras egna böcker. Jag har bara betalt portot. Då har man blivit lite glad. 🙂 På senare år läser jag bara böcker jag lär mig något av eller utvecklas av.

Här är mina topp 5 böcker just nu i alla fall:

1.Rich dad and Poor Dad av Robert Kiyosaki: Denna bok fick jag verkligen en “AHA moment” av. Insåg att man inte behöver leva “the rat rase”.

2.The Secret av Rhonda Ryrne: Om man inte vet eller kan något om ämnet som boken handlar om, är det här en bra första bok. Man bör sedan läsa vidare eller lära sig mer någon annanstans. Tex av lärarna i boken.

3.Having it all av John Assaraf: Vet inte om den här finns på svenska. En bok som man kan läsa flera gånger. Författaren är en av lärarna i The Secret.

4.Think and Grow Rich av Napoleon Hill: Vet inte om denna finns på svenska. Den är publiserad första gången 1937. Men principerna är detsamma fungerar än idag.

5. The Secret Of The Millionarie Mind av T. Harv Ekers: Vet inte heller om denna finns på svenska. Har inte kollat. En bok som man bör läsa flera gånger.

Fick en inbjudan från T. Harv Ekers team till 3 dagars “Millionarie Mind Seminar” GRATIS! Då de var på plast i Stockholm på Södermalm. Jag var där första dagen och det gick jättebra. Det var massa trevliga likasinnade människor där. Andra dagen kom det tyvärr in “härja hjälpare”. Gick efter halva dagen. Inte kul att behöva ha ögon i nacken och hålla koll på dessa, istället för att bara få lyssna och lära mig. Om du nu frågar mig (har fått frågan några gånger) “Hur vet du det?” Om härjarna? Då är mitt svar, sluta förolämpa min intelligens, jag är född så här! Vad är din ursäkt?

P.S. Mitt mål är att bli HELT oberoende. Vill ha FRIHETEN! Det är det som driver mig. Att kunna jobba med vem jag vill, med vad jag vill, hur jag vill, när jag vill och vart jag vill. Inte vara “platsbunden”. Som jag nämnt tidigare är det även lösningen på mitt problem. DVS att inte vara “platsbunden”.

måndag 11 december 2017

INTEGRITET OCH FAKTA

High standard


Vad är integritet? Det finns de som hävdar sig ha integritet men enligt mitt tycke har de inte det utan vänder kappan efter vinden. Så vad är integritet? Ordet integritet kommer från latinets integrer som betyder hel eller fullständig. Integritet är ett begrepp som innebär frihet från självmotsägelse i handlingar, värderingar, metoder, principer, förväntningar osv. Integritet kan betraktas som motsatsen till hyckleri. Källa: Wikipedia

Hittade det här på Företagande.se ” Integritet innebär att en person har fasta och högt hållna moraliska principer som denna konsekvent lever efter. Personer med stor integritet är nästintill orubbliga i sina värderingar och låter sig inte lätt påverkas av yttre omständigheter och påtryckningar. Personen har hög självkänsla och egenvärde och är som regel ärlig mot sig själv och andra.”

Det är ungefär så även jag tolkar vad integritet betyder. Det är en egenskap som jag tycker är väldigt attraktiv och har en väldig respekt för personer med stor integritet. Anser mig själv även ha en stark integritet. Lever som jag lär oavsett sammanhang. Försöker vara sann mot mig själv. Sätter ner foten när jag tycker att något är fel. Faller inte lätt för grupptryck (är ledartyp). Lyssnar till min inre moraliska kompass.

När det gäller inre moraliska kompass… det jag har sett i Stockholm började ca 2014 har det varit anarki?! Vad har hänt med vad jag sett majoriteten av Stockholmarnas moral eller att följa svensk lag? Detta är en observation från min sida och är tränad i den här typen av miljö i 15 år, talar då om fitness branschen. Då jag har haft en fot i branschen, en sidosyssla hade högst 3 fasta klasser i veckan. Plus att det har gått bra för mig i fitness branschen oavsett vad jag har blivit utsatt för. Det är stenhård konkurrens! Majoriteten (inte alla) av sk (fd) kollegorna är ganska elaka och falska. Man få se upp så man inte får en “knivhugg” i ryggen. Jag har ALDRIG huggit någon i ryggen då hade jag inte hållt mig kvar i branschen i 15 år. Men. Man måste hela tiden vara snabbare och smartare. Man måste gå på ” tå” hela tiden. Man ska helst vara 2-3 steg före. Att vara universitetsutbildad inom beteendevetenskap har kommit till nytta och jag är dessutom ursprungligen är “getto” har gjort sitt, har som sagt gjort en klassresa. Jag stängde igen fitness branschens dörr början av 2011 och rensade bort hela fitness Sverige dvs en stor mängd personer (idag har jag en internationellt nätverk i en annan bransch framgångsrika, seriösa och bra människor). Har ingen kontakt med någon. Men det är några enstaka i branschen som inte lämnar mig ifred och som är en av källorna till anarkin som råder i Stockholm. Ingen respekt för svensk lag. Har nu undrat länge varför de som “bestämmer” inte sätter stopp?? Vad är det man inte fattar?

Apropå att man tränas… jag kallar det för att man tränas…men i branschen heter det att man “uppfostras” i alla fall under min tid. Jag har varje gång reagerat med “SUCK” åt det här uttrycket! Uppfostra vuxna människor till vad? Helt ologiskt. Lite "sektvarning" i det hela. Vad jag har observerat är det åter igen några personer som "försöker" få makt eller är bara inte friska för de manipulerar hela tiden allt och alla med osanningar. Byt the way… lycka till och få någon att prata, det kommer aldrig hända för det råder en tyst kultur i branschen eller så är man rädd, vilket är helt förståligt.

Apropå motsatsen till osanningar nämligen fakta…jag bara älska människor som tar reda på fakta. Många gör väl inte det av ren slöhet. Hur svårt kan det vara att tänka i alla fall ett steg längre?! Det finns individer och yrkesgrupper som har en skyldighet att ta reda på fakta. Fakta överhuvudtaget. Men som inte gör det. Har de ens tänkt på konsekvenserna av detta? Jag är knappast ensam om att tycka så!

söndag 19 mars 2017

SNÄLLHET

Be kind

En egenskap jag har börjat uppskatta mer och mer på senare år är snällhet. Som somliga antagligen skulle beskriva som mesighet, dumhet, undergivenhet eller oförmåga att försvara sig. Hittade ett citat där Stefan Einhorn hävdar att “Snäll är den som lever med etiken i sitt hjärta.” och även “Äkta snällhet är att ha modet att stå upp för det som är rätt.” Ja det skulle jag mera hålla med om än det första alternativet.

Några synonymer till snäll är fridsam, reko och välmenande. Jag skulle alltid vilja vara välmenande eller snäll. Men tyvärr fungerar det inte så i verkliga livet. Ibland måste man ta till hårdnyporna. Möta hårt mot hårt. Att försvara sig. Men för den saken skull behöver man inte lägga sig på samma låga nivå. Utan mera markera. Hit men inte längre. Det gäller att veta vem man kan vara snäll mot och inte.

Jag har dock blivit snabbare att klippa med energitjuvar eller de som inte har något roligare för sig än att vara elak. När jag var yngre kanske jag funderade på vad denna, en elak hade sagt. Men idag klipper jag omgående. Då jag vet vad jag vill och hur jag vill ha det, blir det inte så svårt. Tror det är en övningssak. Numera söker jag ännu mer medvetet till de som är redan från början välmenande eller då snälla människor.

Som chef eller ledare så måste man väl ändå i sitt kravställande kunna kombinera snällhet med empati i sin ledarstil? Ännu ett intressant ämne enligt mig. Har bevittnat skräckexempel på ledarstil i fitnessbranschen? Som tydligen tror att det lönar sig att ta till piskan, elakhet, skrämselmetoder eller rent utsagt mobbning? Någon form av diktatorledarstil! Idag skulle jag kalla det för trakassering, hot och ofredande efter 15 år i branschen, slutade 2011 . “Men vad gör de?” Har tankarna då gått, när jag har observerat detta. Ett beteende som jag helt tagit avstånd ifrån och ifrån dem som utövat det.

fredag 22 januari 2016

ÅLDERSFIXERING?


I västländerna är man av någon anledning väldigt åldersfixerad. Själv går jag också och reflekterar kring det. Men varför då? När jag tänker efter, vet jag både kompisar och bekanta som varit ihop med, även varit gifta med betydligt yngre killar. Inte sjutton har jag tänkt eller brytt mig om det! Klickar man så klickar man.
När det gäller mig själv är jag varken mentalt eller i kroppen min egen ålder. Min metaboliska kroppsålder brukar ligga på 16-18 år. Enligt mätningar. Fortfarande än idag?? Åldersgissningarna har varit 10 år yngre än vad jag är eller t.o.m mer. När man går på ytan. Osminkad och träningskläder har varit rätt vanlig företeelse i många år. Det kanske har gjort sitt. Det blir så när man har jobbat som gruppträningssinstruktör i många år, idrottslärare och tränat mycket. Barnasinnet finns kvar den med!
Själv har jag aldrig någonsin varit intresserad av äldre killar någonsin. Gäller än idag. Jämngammalt eller “lite” yngre. De förhållanden jag haft. Men kvinnor som föredrar män som är 15-30 år äldre. Är det rätt för dem så är det? De kanske var ett kärlekspar i sitt förra liv? Skoja bara! 😉 För mig är det BIG NO NO!
När det gäller tvärtom, alltså kvinna väljer en yngre man. Eller en man som väljer en äldre kvinna, är det väl kanske mer ovanligt? Men egentligen hallå… det är ingen som höjer på ögonbrynen om en man är tillsammans med en betydligt yngre kvinna. Så varför skulle det vara skillnad om en kvinna väljer en betydligt yngre man? Jämlikhet tack! Love is love liksom! Här i Sverige bland kända män, kommer jag tänka på Zlatan som är ihop med en kvinna som är 11 (?) år äldre.
Jag menar, är det en kille som är akademiker, sportig, snygg även på insidan ser inte bara bra ut på utsidan. Är snäll, smart och har humor. Är känslomässigt mogen. Har personlighet. Lite känslig. Är min soulmate. Har integritet. Då är killen precis det jag vill ha. Men att denna är betydligt yngre än mig blir då helt oväsentligt. Åldern är bara en siffra i slutändan. Varför denna åldersfixering? Om man klickar själsligt och på flera andra plan så gör man!
The heart wants what it wants …. and age is just a number!

lördag 11 april 2015

BEHÖVER HJÄRNSTIMULANS

Stockholms universitet


Då och då trillar det ner en katalog i brevlådan från Stockholms universitet till oss som redan har en utbildning därifrån (har även läst på Umeå universitet). Jag har som sagt en Filosofie Kandidat examen i beteendevetenskap med huvudämnet pedagogik och varit inne på att ta en Fil. Magister eller idag heter det väl bara Magisterexamen. Har dock läst totalt 200 poäng (nya systemet motsvarar det 300 poäng) och då är inte USIU i  USA inräknad (idag Alliant International University). Hade kunnat ta ut en till Fil. Kandidat om jag hade orkat skriva en till C-uppsats. Dvs C-kurs plus 20 poäng i det humanvetenskapliga området (gamla systemet). Det lustiga är att det jag alltid varit sämst i är språk. Jag talar visserligen tre språk flytande, plus spanska kan jag göra mig förstod i. Eller så hade det nog att göra med att min skolgång inte kom igång ordentligt förrän åk 4 när vi flyttade ifrån Storvreten i Botkyrka. Hade lite kunskapsluckor och idag är jag akademiker. Så det kan gå! Om man har turen att hamna bland vuxna som lyfter en. På högstadiet (Viksjöskolan) och gymnasiet (Jakobsbergs gymnasium) det jag var intresserad av och haft bra betyg i är idrott, SO, bild och musik. Naturkunskap var också okej men matte har jag alltid tyckt varit fruktansvärt tråkigt och så var jag inte bra på språk.

En dag ska jag nog skriva den där D-uppsatsen i beteendevetenskap och ta ut den där Magister examen. När jag går i pension typ. 😉 Skulle då vilja fördjupa mig mer i grupper och ledarskap. Min C-uppsats handlar om grupptrycksprocesser. Man valde då mellan ämnena sociologi, psykologi och pedagogik. Mitt huvudämnet var som sagt pedagogik med inriktning i grupprocesser. Även läst sociologi och snuddat vid grupp psykologi. Det har funnits ett exemplar på pedagogiska institutionens bibliotek. Om man vill läsa den men de kan ha flyttat på dem?!

Min handledare (när jag skrev C-uppsats på ca 40 sidor) var psykolog, forskare och respekterad lärare på pedagogen. Var även instruktör i gruppträning och driver även ett erkänt företag som är specialiserad i att göra lämplighetstester till tilltänkta bla avancerade positioner.

Har ett behov att använda hjärnan, behöver hjärnstimulans! Vill lära mig nytt! Vill gärna läsa mer “ren” psykologi, har som sagt mest snuddat vid social och grupp psykologi. Även juridisk översiktskurs är bra ha kunskaper i eller kommunikativt ledarskap.

torsdag 4 december 2014

LISTOR

Listor


Jag har alltid kört med listor typ för dagen, veckan, månad, var jag vill vara om ett år och om tre år! Alltså när jag sätter mål. Det brukar fungera. Tyvärr har jag även en sån där svart lista (som uppkom 1999/00) där de har hamnat som behandlat mig illa helt obefogat! När jag var kring 20 år skrev jag en göra lista som jag har bockat av. Idag har jag såklart några nya mål.

De fåtal som sett hela mitt CV har kommentaren varit “vem är du?” och “när har du hunnit andas?” Men då har jag ändå jobbat sedan jag varit 13 år och gjort det mesta parallellt. Är bäst under press! Men. Tror jag aldrig varit så produktiv när det var som värst under hell åren 2000-06. Även fast jag nu har lämnat det bakom mig kommer jag aldrig att glömma! Nu när det har börjat igen 2014 kan man undra tar det aldrig slut? Idag sitter jag dessutom på information om vad som pågår som jag inte hade förra gången. Hur som helst 2002-04 satt jag mig på skolbänken igen. Det var en tillfällig lösning och även mitt sätt att markera! Pluggade 200%, jobbade extra och körde klasser.

Detta var vad jag utbildade mig inom och rodde även hem allt:

2002-03 Friskvårdsterapeut heltid 1 år, på Sverige hälsan.

2003 1 termin deltid projektledning, på Alma folkhögskola.

2002 Kreativt skrivande 10 p i finska på Stockholms universitet med en grupp finska journalister/skribenter.

2003 Jag lade fram min C-uppsats på min beteendevetenskapliga universitetsutbildning på Stockholm universitet som jag var klar med Juni 1999. Det ska finnas ett expemplar på pedagogiska institutionen på biblioteket, om man vill läsa den. Jag skrev om grupptrycksprocesser och den är på ca 40 sidor.

2003 Dans/rörelse 5 p, Klinisk medicin 5 p, Idrottsmedicin 5 p på Umeå universitet sommaren 2003. Så körde jag klasser i några veckor på ett gym som hette USM som ligger centralt i Umeå.

2004 Retorik en termin på Södertörns högskola (var dock mycket missnöjd med kursen).

2004 Styrketräningsinstruktörsutbildning 100 timmar på S.S.I.F.

Så läste jag även en intensivkurs i spanska grundkurs nivå på Åsö gymnasium som jag sedan tentade av muntligt 2002. Hur klarade jag det? Så gick jag en bokföringskurs en termin tror det var 2002. Kommer dock inte ihåg så mycket av den kursen för tyckte det var fruktansvärt tråkigt. Det är något jag får överlämna till en kunnig och som tycker det är kul. 🙂 Vilket jag kommer att behöva då jag planerar att starta företag igen.

Nu så här i efterhand, hur orkade jag? Tanke på de samvetslösa hemskheter jag blev utsatt för. Vinnarinstinkten tog väl över? Är så tacksam att jag besitter den egenskapen. Men hur mycket vinnarskalle och stark man än är, ingen orkar stånga sig blodig hur många år som helst! Eller leva “dubbelliv” eller ett “parallellt liv” för jag blev tvungen till det, alltså att leva “dubbelliv”. För att skydda mig, mina nära och min nära omgivning. Man fick tro vad man ville om det andra påhittade “livet” alltså påhitterierna, bara man inte kom i närheten att mitt riktiga liv och min riktiga person. En dag kommer ändå sanningen upp på ytan, resonerade jag. Då får jag min upprättelse! Men den upprättelsen har fortfarande inte skett? Att vara tvungen att vara tre steg före hela tiden, det är väldigt energikrävande.

År 2012 var dock ett mycket bra år. Alltså på makronivå, fick som jag ville i mycket! Sådär att jag måste nästan nypa mig i armen. Det GODA vinner alltid i slutändan eller kanske är det bara god KARMA?! 🙂 Det tror jag fortfarande på, att det goda och ljusa vinner i slutändan. På mikronivå, det personliga planet nådde jag dock inte målen hela vägen.

måndag 4 augusti 2014

7 DAGARS MENTAL DIET

Jag har mediterat nu i väldigt många år. Försöker göra det dagligen allt från 5 till 30 minuter eller längre. Det finns många fördelar med att meditera.
Jag kom över en intressant grej för nu ganska länge sedan. Enligt mitt tycke. Som kallas för 7-dagars mental diet. Det här ville jag testa för det är bra sätt att träna sitt sinne på. I 7 dagar ska jag inte ägna mig åt något slags negativt tänkande. Utesluta tankar som är kritiska, ovänliga, sorgsna eller ilska m.m. Istället fokusera på positivism, glädje, vänliga tankar, värme och ljus m.m. Jag är positivt lagd annars men nu ska jag till 100% helt utesluta negativa tankar. En dag klarar jag lätt men sju dagar är svårare. Det absolut svåraste är att inte låta sig påverkas av andras negativa individers vibbar!
Själva vitsen är med mentala dieten är att även om du inte kan styra det intryck du får från din omgivning. Så kan du styra vad du väljer att tänka. Även om du inte kan bestämma vad andra människor säger till dig eller kan kontrollera vilka tankar som dyker upp i huvudet under en dag. Kan du alltså styra vilka tankar du väljer att dröja dig kvar vid.
Det finns många fördelar att träna sitt sinne exempelvis man lär sig att inte slösa energi på fel negativa händelser och fel negativa människor. Jag är personligen totalt och alltid varit allergisk mot elaka människor. Nog kan jag ge svar på tal och kan försvara migMen sedan många år tillbaka väljer jag bara att säga tack och adjö istället. 
LIVET ÄR FÖR KORT för att slösas på negativ energi. Det är bättre att HELT fokusera på dem som ger positiv energi och är vänliga. Som vill väl och inte komplicerar saker och ting.

fredag 11 juli 2014

BLODGIVARE


Jag har gett blod kanske 5-6 ggr i mitt liv. Utspritt på några år. Men nu var det många år sedan jag gjorde det. Man hjälper inte bara andra och jag har en blodgrupp alla kan använda. Utan ett bra sätt att hålla koll på sina egna värden. Det finns ett uttryck som säger “vi fick två armar för att med den ena armen hjälpa andra och den andra armen hjälpa oss själva.” 😁
Sist jag gav blod, måste jag ha haft en förskylning på gång i kroppen. För direkt efter blev jag dunderförskyld, då menar jag verkligen dunderdunderförskyld! Sedan dess har jag inte gett blod. Min hälsa går ändå först!
Apropå påtal om blod, kommer jag tänka på att jag kört klasser på St. Görans sjukhus 2005. Det var ett glatt gäng som brukade komma, bla sjuksyrror, en och annan läkare hittade även dit. De var så tacksamma och snälla! 😇

söndag 8 juni 2014

ALLA ÄR LIKA MYCKET VÄRDA

FREE to be me

Min grundmänniskosyn är att alla är lika mycket värda. Något som alla borde tycka men så är det tyvärr inte. Men vi är alla olika. Unika individer. Jag bryr mig inte om hur man ser ut, var man kommer ifrån, vilken religion man har eller hur man är lagd. Var man bor eller vilka titlar man har. När jag tänker tillbaka så har jag alltid först utgått från människan. “Tittar” alltid först på hur man är som individ och medmänniska.

Första mötet med en människa, jag aldrig har träffat förut behandlar jag med respekt. Jag är uppfostrad så. Men om människan mittemot inte är värd det, behandlar mig illa utan anledning. Då är det något helt annat (syftar då på vuxenvärlden såklart). Jag kan försvarar mig och kan vara rätt vass. Kan ge svar på tal. Men enbart i försvar, inte för att vara elak. Att vara elak har aldrig varit min grej. Det är en egenskap som jag tycker väldigt illa om, de som besitter den. Jag kan försvara mig hårt. För att markera, för att hålla elakingarna borta från mig.

En av mina starkaste egenskaper, utgår då från erfarenhet, är att jag har en bra människokännedom. Så är jag på det även utbildad i beteendevetenskap som jag nämnt tidigare. Men iallafall har haft en enorm nytta av den egenskapen i bla utlandsjobb och även i andra sammanhang. Hur ofta har jag inte tänkt tanken, när någon har tagit helt fel på någon person. “Hur kunde hon eller han inte se igenom det?” Eller “vad var det jag sa!”

Jag har alltid varit fascinerad av varför andra gör som de gör! Alltid varit nyfiken på andra kulturer och tycker det är intressant att lyssna på andra människor med helt andra erfarenheter. Det innebär inte alltid att jag håller med, tycker som den andra. Men så länge det finns en ömsesidig respekt gör det inget. Man lär sig alltid något genom att lyssna på andra som är olik mig själv.

Men måste ändå påpeka att jag lyfter hatten till de som har lyckas skapa sig ett framgångsrikt liv, på flera plan. Som ekonomiskt, titlar, de personliga m.m. och på det är även god genuin människa och medmänniska! Hjärtat finns där. Mer sånt. De är bra föredömen enligt mig. Även människor som haft hemska livsöden och skapat sig ett framgångsrikt liv. De är hjältar i mina ögon! Skulle kunna sitta en vecka och lyssna på dessa individers storys! 🙂

tisdag 11 februari 2014

PERSONLIG MEN ALDRIG PRIVAT


Jag kan vara personlig men aldrig privat! Vet var min gräns går och det är jag som bestämmer vem jag “släpper in” innanför den gränsen. Förr i tiden fick jag höra att det är svårt att komma in mig på livet och att “man vet aldrig var man har henne!” Jag har nog dessutom en stark integritet.
Men så har de ökända fd World Class ägarna som jag nämnt tidigare, använt olagliga metoder för att ta reda på andras privata angelägenheter. Det är väl deras sätt att kränka eller utöva maktspel? Olagliga metoder i varje fall. Men får hoppas att iallafall begåvade sunda personer har räknat ut detta!?
Så min privata vägg lär vara ännu svårare att ta sig igenom idag än förr! Men det här kan jag bjuda på. Om det kan hjälpa någon annan. Nu när jag själv har bevisat motsatsen dvs jag är akademiker, är välutbildad och det har gått bra för mig (trots en hel del hinder eller motgångar). Då jag dessutom fått höra kommentarer som “hon är överklasstjej född med silver sked i tjäften”. Öh….Vad?
Men så här är det, jag är född på Södersjukhuset och mina första 10 år växte jag upp i Storvreten i Botkyrka, ett kriminelltätt, stökigt område (är det än idag?). Vi var lägre arbetarklass och pappa hade elakartad leukemi. Han dog sedan när jag var 8 år. Jag lärde mig inte läsa och skriva ordentligt förrän i årskurs 4, då vi flyttade till Viksjö vid 10 års ålder (övremedelklassområde, villaområde när jag växte upp där iallafall, tror de nu har byggt en hel del hyresrätter). Jag har gjort en klassresa och den resan är inte klar. Så jag kanske slutar som överklass i slutändan?! Vem vet?
Men jag är tacksam för min uppväxt idag. När jag hamnat i motgångar senare i livet, vet jag att jag klarar mig alltid! Är bla rätt lugn och rationell i krissituationer. Får inte panik och utan ser lösningar. Man har två val, antingen ger man upp eller så tvingas man att hitta lösningar? Ge upp existerar inte i min värld. Så blir illa tvungen att hitta lösningar.

tisdag 6 augusti 2013

BÖRJADE JOBBA SOM LÄRARE

Började jobba som lärare


Efter att jag satt in min CV någonstans, (AMS tror jag det var) sista året på universitetet tog en skola kontakt och frågade om jag ville ta ett lärarvikariat! Den vägen är det. Det var våren 1999 och det var inte riktigt min plan från början. Skulle söka jobb som utredare var tanken. Men inte så långt därefter var jag nerringd. Man skapar sig väl ett gott “rykte”. Ett tag var jag så nerringd att det nästan blev pinsamt. Först till kvarn typ. 🙂

När jag började jobba som lärare kände jag mig hemma direkt i miljön. Då jag vill jobba med människor och älskar att lära ut. Vill göra skillnad. Så jag har jobbat som lärare i ca 7 år om man slår samman åren. Först mellan 1999-2002 sedan mellan 2006-2010. Det blev mest idrott, även stödlärare i engelska och svenska. Från heltid till deltid, även som springvikarie då och då. Jag har även haft vikariat som varat en termin. Det blev även att jobba (ca) en termin i Göteborg hösten 2000 (dit åkte jag pga hemskheterna de utsatte mig för, behövde komma ifrån det). På den skolan i Göteborg var det riktiga eldsjälar till lärare, en grym lärarkår som hade stenkoll på allt som hände i skolan.

Trots att jag har läst en massa pedagogik är jag inte behörig lärare, är alltså inte pedagog. Min universitetsutbildning är forskningsinriktad inom beteendevetenskap. Kunde på den tiden läst till ytterligare två terminer för att bli behörig. Men det var inte riktigt min ambition just då. De har dock flyttat lärarhögskolan till Pedagogiska institutet på Stockholms universitet, där jag gick. Jag har alltså en Fil. Kand och någon gång kanske jag även avslutar min Fil. Magister eller idag heter det väl bara Magister. Det innebär att skriva en D-uppsats, det är vad jag har kvar.

Min kompetens är gruppdynamiker, grupprocesser och beteendepedagogik. Nog har jag haft användning av det när jag har undervisat grupper. Tror jag har lättare att uppmärksamma mobbningstendenser. När jag har observerat det vet jag hur jag ska göra för att höja toleranströskeln i en grupp. Mitt beteende, vad jag säger och vad jag gör speglar av sig på gruppen. Men mer än så tänker jag inte dela med mig. Smarta lärare har förstått att använda min kompetens då de har ringt in mig till stökiga klasser ganska ofta. (Nej jag är inte bara en söt liten tjej. Nej jag är inte skör, jag tål en hel del. De känner inte till min bakgrund och person. Man har aldrig ens verkat vara intresserad av att veta, utan tjatar hela tiden om att jag är något annat som inte är jag).

Har bla jobbat på Adolf Fredriks musik skola. De tog kontakt med mig för en intervju och efter det började jag vikariera bla i idrott perioder hit och dit. Där finns det motiverade, snälla, självgående elever med grymma sångröster.

I Rinkeby var det en skola som jag blev väldigt imponerad av lärarkåren. Är annars ganska svårimponerad. Känner man till min riktiga bakgrund kanske man förstår varför.